måndag 15 november 2010

Dikter

Nu jag på papper berättar den långa sagan
Talar ut om mitt hjärtas klagan
Om min längtan efter det som var
Det som inte längre finns kvar
Det som jag inte längre kan nå
Det jag aldrig igen kommer att få
Sogr och smärta värker i mitt ensamma hjärta
Smärtan fick allt att brista
Så detta brevet blir mitt sista

Jag vill att du förstår, jag kommer aldrig mer känna lyckan igen
Aldrig mer hitta hem
Aldrig mer vara trygg
Förevigt ensam och skygg
Och vem vill väll leva ensam hela sitt liv?

Du lämnade mig blödande och sårad
Jag var blind, du var kall
Men ändå fick du mig på fall
Jag hoppas att du nu förstår
hur dåligt jag mår
Jag önskar du kunde se mina sår
Och jag kan berätta att från kinden det droppar en tår
Jag passar nu på att säga att mitt brev till dig snart är slut
Och att jag såg detta som en sista väg ut // Av: Matilda Stigsson

2 kommentarer:

  1. Du skriver bra dikter! :D

    Du borde bli medlem på www.poeter.se, det är en diktsida där man kan dela av sig av sina dikter :)

    SvaraRadera
  2. jag tycker den är jätte bra:) förutom att det inte passar ihop på rad 10 skulle kunna vara jag kommer aldrig mer känna så. för jag får inte ihop det när jag rimmar... men det är din dikt :)

    SvaraRadera