 |
| (jag är inte flintis på huvudet där, det bara blänker, så nu vet) Det skulle bli brunt med lila slingor, men jag tycker mest det ser rött ut. Vill ju hellst att det ska vara lila, men rött ör ju inte fult det heller. (kommer en bättre bild) Jag har även ordnat en överaskning till mig och er. vilket ni kommer få se senare, det är bestämmt men inte vilket tid dock då fortsätt att LÄSA |
tisdag 30 november 2010
Överaskning!
Ny hårfärg nu också,
ki - boxpass
Idag har varit en almän seg dag. Jag har har haft jätte ont i knäna, det märks att det är vinter ute.
Imorgon ska jag andvända mitt gymkort för första gången. Jag är verkligen taggad, det bli ett ki-box pass med Josefine Mörtsell. Dags att ta tag i vikten nu till "bikini sesongen" och efter nyår ska jag börja hårt. inget godis (kanske ibland en dag på helgen) och inte lika mycket festande. kanske bara en gång i månaden. Men tro nu inte att jag lägger av helt med festandet. jag festar nykter.
och i morgon börjar jag med en nya medicinen. Så om några dagar lovar jag att meddela hur det kändes och gick. Nu tror jag det räcker för mig,
Puss på er, mina få läsare
Imorgon ska jag andvända mitt gymkort för första gången. Jag är verkligen taggad, det bli ett ki-box pass med Josefine Mörtsell. Dags att ta tag i vikten nu till "bikini sesongen" och efter nyår ska jag börja hårt. inget godis (kanske ibland en dag på helgen) och inte lika mycket festande. kanske bara en gång i månaden. Men tro nu inte att jag lägger av helt med festandet. jag festar nykter.
och i morgon börjar jag med en nya medicinen. Så om några dagar lovar jag att meddela hur det kändes och gick. Nu tror jag det räcker för mig,
Puss på er, mina få läsare
lördag 27 november 2010
Rip
Jag lånade en dikt bok, där det fanns många dikter om döden. Och då kom jag att tänka på döden. och hur jag kommer att dö, i sjukdom, mord, olycka, av ålder, självmord. Och det finns även några citat ur låtar som påminner om döden:
Biblen, jag tror att vi människor själva har hittat på biblen. Visst att det finns bevis på att jesus har funnits, och även händelser som jesus utsatte sig för. Men jesus kanske var en sjuk man. Han kanske hade en av de Personlighetsklyvningarna, Shcitsofreni, Tvångstankar sjukdommar man inte viste existerade då. Han kanske trodde att han var "Jesus" Guds son. Men vem har sagt att Jesus inte var till exempel, shcitso "gud" kanske bara var en röst i hans huvud som sa åt honnom att han måste göra alla dessa gjejer. För att rädda mänskligheten. Om du hade varit sjuk shcitsofreni, och en röst hade sagt till dig att du måste rädda mänskligheten, annas skulle allt gå under, skulle inte du gjort det då?
"Why am I fighting to live
If I'm just living to fight"
If I'm just living to fight"
"Why am I dying to live
If I'm just living to die"
If I'm just living to die"
Varför lever vi?
Är det "The big bang teory" eller "Biblen".
För om du tror på "The big bang teory" så skapades ju jorden av en händelse i rymden. Som bildade planeter, och då kom jorden (Tellus) till. På jorden började det växa liv, tillslut kom vi människor in i bilden. och vi utväcklade oss till de människor vi är idag. Alltså har vetenskaps männ bevisat att detta hände i det händelseförloppet. För att jorden hade resurser för att liv på sin planet. Vi människor har vuxit fram enligt ett vetenskapligt schema. Och då kan man ställa sig denna frågan! Vetenskapsmännen tror inte på ett liv efter döden.
Jag tror på ett liv efter döden, där jag får träffa alla mina vänner, familj, husdjur, släkt. Och bara umgås i en andlig värld. Där vi mår bra och som vi vill. Vill vi vara "höga" så får man det, eller så behövs det inte ens. Och att man kan komma ner på jorden och hälsa på dom man lämnat kvar (om man dör ung).
Men sen inser jag att jag tror på "The big bang teory". För forskare har ju visat att det är så, det är Så vi blev till. Och då slog det mig, Det finns inget ställe jag kan träffa mina kära igen. För det finns ingen andlig värld i ett vetenskaps samhälle. Och den andliga kontakten vi upplever kanske bara är våra minnen, längtan, saknad, desperation, nostalgi, som får våran hjärna att "få oss att tro" att vi känner deras närvaro, för vi vill så gärna ha dom hos oss, och då hjälper, hjärnan kroppen att känna mindre smärta.
Men sen inser jag att jag tror på "The big bang teory". För forskare har ju visat att det är så, det är Så vi blev till. Och då slog det mig, Det finns inget ställe jag kan träffa mina kära igen. För det finns ingen andlig värld i ett vetenskaps samhälle. Och den andliga kontakten vi upplever kanske bara är våra minnen, längtan, saknad, desperation, nostalgi, som får våran hjärna att "få oss att tro" att vi känner deras närvaro, för vi vill så gärna ha dom hos oss, och då hjälper, hjärnan kroppen att känna mindre smärta.
själen, kanske kom när samhället utvecklades, när vi utvecklades. För den behövdes, när man skulle avgöra vad som var rätt och fel. Och man brukar ju säga att man har "ont i hjärtat" när kärleken tar slut, att man har "ont i själen när man mår dåligt" eller att det "gör ont i bröstet (ungeför där hjärtat och lungor sitter) När man får ångerst och panikatacker. Men jag tror inte den har satts där av någon gud, själen har vi själva byggt upp, för det behövs för att klara sig i dagens samhälle. Ur folket som jagade och levde på livsinstinkt, de behövde inte några själar, för där fick man inte fängelse om man mördade sin "urfolk-stam-ledare". Man kan ske inte mördade honom för man behöver honom i "flocken".
Biblen, jag tror att vi människor själva har hittat på biblen. Visst att det finns bevis på att jesus har funnits, och även händelser som jesus utsatte sig för. Men jesus kanske var en sjuk man. Han kanske hade en av de Personlighetsklyvningarna, Shcitsofreni, Tvångstankar sjukdommar man inte viste existerade då. Han kanske trodde att han var "Jesus" Guds son. Men vem har sagt att Jesus inte var till exempel, shcitso "gud" kanske bara var en röst i hans huvud som sa åt honnom att han måste göra alla dessa gjejer. För att rädda mänskligheten. Om du hade varit sjuk shcitsofreni, och en röst hade sagt till dig att du måste rädda mänskligheten, annas skulle allt gå under, skulle inte du gjort det då?
och biblen har blivit omskriven så många, att det med Maria jesus mor hade blivit befruktad av gud, eller att jesus öppnade in gång igenom ett hav. det kan de ha lagt till efter.
Folk vill inte inse att det inte finns något mer efter döden för det skrämmer oss. Det okända, tanken "finns inte jag mer då". Många människor är rädda för att dö, för de vet inte vad som kommer efter. Men det kommer inget efter. Vi skapades av en natur reaktion, Efter döden är det bara SVART.
torsdag 25 november 2010
Medicin
Idag har varit en intressant dag minsann, började med att jag vaknade vid klockan 08.00. Lika bra att gå upp liksom. Jag och mamma tog en buss till stan, skulle köpa träningskort, ladda mobilen + internet och listan är längre.
Vi fikade lite och shoppade, och vid klockan två hade jag läkartid. Jag skulle till läkaren för mina sömnproblem. Har testat massa olika mediciner men inget har funkat. Mina sömnproblem beror troligtvis på att jag har RLS och innan man börjar behandla med det starkaste så tar man lite svagare och icke beroendeframkallande mediciner först, så det finns väll två kvar att testa om inte denna funkar. Sen blir det enda alternativet Stesolid (stavning). Jag tror den hette så. Och jag har redan varit beroende av opiater (tradolan) så jag tycker att det räcker med att jag har tagit mig ur det. Men denna gången ska jag testa Tryptizol (som är främst anti depp) + Paraflex (muskelavslappnande som jag har testat innan). Nu vet jag vad de flesta tänker "hon tycker hon är cool", "Jävla pundare", "jag skulle aldrig stoppa i mig allt det" och listan går vidare.
Jag anser att de personer som säger stt de "hatar tabletter" och att de inte ens "kan ta" en alvedon, bara är patetiska. Om de inte har någon bakgrund som bidrar till dåliga minnen/upplevelser/missbruk och liknande. Varför ens säga en sådan kommentar, de personer som säger så tror jag inte har varit så sjuka att de verkligen behövet medicin. Jag tror ju inte man nekar en alvedon när man har 40 graders feber. Och det gäller starkare medicin med, sen finns det självklart personer som tar saker de inte borde, men de finns många människor som gör saker de inte borde men ändå kan man inte dra alla över samma kam. Vadå är tabletter/medicin dåligt bara för att några människor har valt att missbruka det!?
Jag har varit beroende av en stark smärtstillande medicin, jag vet hur det är att ta sig ur ett beroende. Men notera att jag hade ett recept utskrivet av en läkare samt diagnos. Jag vet att det är farligt, många ungdommar tar sådanna här preparat fast de inte vet något om det. Och om jag fick ändra på mitt förflutna önskar jag att jag aldrig hade börjat med den medicinen (tradolan) . Men vad ska man göra när inget hjälper. Man måste ju lyssna på de som kan, men vad de inte sa var hur jag skulle behöva leva mitt liv med en kännsla att något saknas. Vilket jag kommer få göra nu, nu saknas något.
Vad jag skulle vilja komma med detta tror jag är något sånt liknande, Mediciner/tabletter behövs de hjälper folk men de själper även människor. Men man måste förstå att om man börjar missbruka, har man oftast valt det själv. Och man kommer få ta sig ur det själv också. Det är ingen som kommer och hjälper dig igenom långa timmar av abstinens. Och jag tror att folk måste ändra inställning till detta, för uppenbarligen funkar detta inte, det är alderless för enkelt att få tag på vad man vill ha när man behöver det. Jag tycker även att de människor som inte behöver ta medicin ska ge fan i att yttra sig, för de vet uppenberligen inte vad det handlar om. Liksom ska "du" få mig att må dåligt bara för jag har ett "fel" i min kropp som behandlas genom att ta ett piller, det gör en inte till pundare. Jag vet inte hur många gånger jag har hört "jag tar inte ens alvedon" HALLÅ, det är alvedon, sålänge du håller dig till rätt dos, VAD SKA HÄNDA liksom!?
Nä, lägg ner attityden.och de som tar medicin behöver den oftast och hade nog gärna sluppit om de fick, TÄNK på DET!!
Vi fikade lite och shoppade, och vid klockan två hade jag läkartid. Jag skulle till läkaren för mina sömnproblem. Har testat massa olika mediciner men inget har funkat. Mina sömnproblem beror troligtvis på att jag har RLS och innan man börjar behandla med det starkaste så tar man lite svagare och icke beroendeframkallande mediciner först, så det finns väll två kvar att testa om inte denna funkar. Sen blir det enda alternativet Stesolid (stavning). Jag tror den hette så. Och jag har redan varit beroende av opiater (tradolan) så jag tycker att det räcker med att jag har tagit mig ur det. Men denna gången ska jag testa Tryptizol (som är främst anti depp) + Paraflex (muskelavslappnande som jag har testat innan). Nu vet jag vad de flesta tänker "hon tycker hon är cool", "Jävla pundare", "jag skulle aldrig stoppa i mig allt det" och listan går vidare.
Jag anser att de personer som säger stt de "hatar tabletter" och att de inte ens "kan ta" en alvedon, bara är patetiska. Om de inte har någon bakgrund som bidrar till dåliga minnen/upplevelser/missbruk och liknande. Varför ens säga en sådan kommentar, de personer som säger så tror jag inte har varit så sjuka att de verkligen behövet medicin. Jag tror ju inte man nekar en alvedon när man har 40 graders feber. Och det gäller starkare medicin med, sen finns det självklart personer som tar saker de inte borde, men de finns många människor som gör saker de inte borde men ändå kan man inte dra alla över samma kam. Vadå är tabletter/medicin dåligt bara för att några människor har valt att missbruka det!?
Jag har varit beroende av en stark smärtstillande medicin, jag vet hur det är att ta sig ur ett beroende. Men notera att jag hade ett recept utskrivet av en läkare samt diagnos. Jag vet att det är farligt, många ungdommar tar sådanna här preparat fast de inte vet något om det. Och om jag fick ändra på mitt förflutna önskar jag att jag aldrig hade börjat med den medicinen (tradolan) . Men vad ska man göra när inget hjälper. Man måste ju lyssna på de som kan, men vad de inte sa var hur jag skulle behöva leva mitt liv med en kännsla att något saknas. Vilket jag kommer få göra nu, nu saknas något.
Vad jag skulle vilja komma med detta tror jag är något sånt liknande, Mediciner/tabletter behövs de hjälper folk men de själper även människor. Men man måste förstå att om man börjar missbruka, har man oftast valt det själv. Och man kommer få ta sig ur det själv också. Det är ingen som kommer och hjälper dig igenom långa timmar av abstinens. Och jag tror att folk måste ändra inställning till detta, för uppenbarligen funkar detta inte, det är alderless för enkelt att få tag på vad man vill ha när man behöver det. Jag tycker även att de människor som inte behöver ta medicin ska ge fan i att yttra sig, för de vet uppenberligen inte vad det handlar om. Liksom ska "du" få mig att må dåligt bara för jag har ett "fel" i min kropp som behandlas genom att ta ett piller, det gör en inte till pundare. Jag vet inte hur många gånger jag har hört "jag tar inte ens alvedon" HALLÅ, det är alvedon, sålänge du håller dig till rätt dos, VAD SKA HÄNDA liksom!?
Nä, lägg ner attityden.och de som tar medicin behöver den oftast och hade nog gärna sluppit om de fick, TÄNK på DET!!
tisdag 23 november 2010
Naglar
Jag är intresserad av naglar hur man stylar och så vidare. Jag brukar använda mina naturliga naglar. är det någon som har tipps på märken på nagellack eller annat skriv gärna!?
 |
| Detta är min hand, lite misslyckad skulle lagt två färglager. men nu vet jag ju det nästa gång. Jag lovar att det sk komma in fler bilder på nagelstyling kommentera järna . // Tilla <3 |
Stan
Idag var jag och mamma i stan, Det började med att mamma ville ha en hårprodukt som vist hade fått topp betyg så därför åkte vi upp till A6 i detta snö rusket, som jag absolut inte uppskattar. Som vanligt när tjejer går på stan hittar vi massa roligt grejer. Vi åt även lunch på soya.
 |
| Lila hårfärg - Lila slingor i luggen (om det lyckas) Ögonskugga i färgerna, Guld, gul, rosa, silver, svart, vit, grön, ljusrosa, lila och mörkgrön Lösögonfransar, dock bara till fest har du frågr om märke och priser, kommentera?! |
Comviq surf
Nu har jag inte skrivit på ett tag, det beror på att jag förstörde min lilla-internet-dosa-sak. En kväll ville inte internet funka, och jag försökte och försökte, men det ville sig inte. Så då bestämde jag mig för att ominstalera allt. Då kom min lillebror David på att mitt internet kanske inte går få igång igen om jag ominstalerar det eftersom jag har "comviq surf" (fins anledningar till varför jag har det). Men självklar lyssnade jag inte på David, Och fan fick jag för det. För när jag väl hade instalerat allt igen stod det att jag inte hade något "surf" kvar, vadå helvetes jävla klantigt eller!?
Varför jag har comviq surf beror på att jag är som sagt timmanställd och har inte en fast inkomst varje månad. Jag har inte heller rika föräldrar som kan lägga ut och betala mina räkningar. Så då anser jag att Comviq surf var det bästa alternativet för mig, för då kan jag chatta, blogga, och surfa och det duger perfekt. och det bästa av allt är att jag inte har en ränking jag måste betala varje månad.
Varför jag har comviq surf beror på att jag är som sagt timmanställd och har inte en fast inkomst varje månad. Jag har inte heller rika föräldrar som kan lägga ut och betala mina räkningar. Så då anser jag att Comviq surf var det bästa alternativet för mig, för då kan jag chatta, blogga, och surfa och det duger perfekt. och det bästa av allt är att jag inte har en ränking jag måste betala varje månad.
fredag 19 november 2010
Klänning
Igår när jag var och tittade lite innan min tandläkartid så hittade jag en super snygg klänning i skyltfönstret. jag tänkte "det kostar säker över femhundra kronor, och det är för dyrt". Men jag gick in och tittade på priset iallafall och då blev jag superglad och jätte häpen. Gick och provade den och den passade, fanns bara en kvar i min storlek. Så jag hängde in den och jag, och mamma var och hämtade den idag.
Bild på accessoarer kommer in senare! // Tilla
 |
| med annan BH blir denna avsome! |
 |
| Klänning, lila. Köpt på Lindex 199kr |
Bild på accessoarer kommer in senare! // Tilla
torsdag 18 november 2010
skullcandy
ooh Yeah! Idag mår jag bra, det har inte hänt allt för mycket igentligen.Vaknade vid klockan elva i morse, satte mig och ringde tandläkaren, tänkte att det var lika bra. Skulle fråga om min tand, dom har gjort om en lagning för jag ska börja betala nästa år (mindre kul) och nu efter de har lagat om den så gör den typ as ont. De gjorde om lagningen första gången i augusti, så tänkte att det kanske var dags att ringa nu. då säger tanten att dom har tid 13.50, fan att det blev brottom eller. Måste klä om, sminka mig, duscha och sen hitta en buss som passar. Men jag lyckades allt!
efter tandläkarbesöket kom jag på att jag lika väl kunde åka upp till A6 och köpa nya lurar, självklart "skullcandy". Så det fick bli så, mötte Linus och Timmy. Vilket är mina kära kollegor på jobbet så blev att stanna och snacka med dom, tills de inte vågade tjata längre, eftersom chefen kan bli sur. Jobbar man åt ett bemanningsföretag måste man ligga i, blir de minsta missnöjda blir man utbytt kan jag lova. Men det var lite kul att träffa dom. Sen fick jag uträtta lite ärenden till mamma, man måste väll vara snäll ibland.
Sen när jag kom hen gick jag till Zarah en sväng, vi pratade som vanligt om allt imellan himmel och jord. och det får avsluta detta inlägget. Intressant att läsa va?
Btw efter 40 timmars vaken tid i sträck fick jag sova en hel natt, kanske därför humöret är lite bättre // Tilla
efter tandläkarbesöket kom jag på att jag lika väl kunde åka upp till A6 och köpa nya lurar, självklart "skullcandy". Så det fick bli så, mötte Linus och Timmy. Vilket är mina kära kollegor på jobbet så blev att stanna och snacka med dom, tills de inte vågade tjata längre, eftersom chefen kan bli sur. Jobbar man åt ett bemanningsföretag måste man ligga i, blir de minsta missnöjda blir man utbytt kan jag lova. Men det var lite kul att träffa dom. Sen fick jag uträtta lite ärenden till mamma, man måste väll vara snäll ibland.
Sen när jag kom hen gick jag till Zarah en sväng, vi pratade som vanligt om allt imellan himmel och jord. och det får avsluta detta inlägget. Intressant att läsa va?
Btw efter 40 timmars vaken tid i sträck fick jag sova en hel natt, kanske därför humöret är lite bättre // Tilla
onsdag 17 november 2010
Nätter
Dagarna är långa men nätterna är längre,
Jag kan tänka tillbaka på tusen tunga nätter, då man bara har suttit och tänkt, tänkt på allt. Nätter då man bara har suttit och klottrat ner tankar. Bara lyssnat reflekterat varenda ord i låtar. På varför samhäller är si eller så, på varför just samma personer/familj ska få massa problem, allt på samma gång. Jag mins många morgonar då jag vaknat och fortfarande inte känner mig utvilad, men fick vara nöjd om jag fick tre timmars sömn. Att bara gå upp och gå till bussen, och låtar av Rmk, Sober, Kastro, Nuzi (med flera) spelades i lurarna. Det var tungt, varje höst blir jag påminnd om hur tungt det var, det har hänt så mycket som jag skulle vilja skriva ned. Men det går ju tyvärr inte. Jag är bara så glad att mamma kämpade, att pappa var stark, att David orkade och att Rasmus inte minns. Jag mins jag mins allt, nästan varenda besök på sjukhuset. Alla låtar påminner mig om hur det var och om hur det fortfarande är, men nu är man äldre och ser det från en annan synvinkel. jag brukar alltid säga:
"när jag mådde som sämst, levde jag som mest"
och det stämmer Jag längtar tillbaka, för jag har så mycket minnen från den tiden det gjorde ont men jag mådde så bra när jag var med mina vänner, när vi festade, när vi satt vid busshållsplattserna eller på fritids. Så mycket glädje, för när jag inte var hemma fick jag en paus. Jag hoppas att jag någon gång igen ska få uppleva dessa glädjerus, visst vi grät men vi grät tillsammans.
Idag är livet bättre och allt lite mindre, men jag längtar tillbaka till tiden, då jag gick bort till Jonas och Albin, hade inte sovit något alls, luvan på, tränade boxningsmoves samtidigt som jag lyssnade på "You where my everything" eller när jag och Amanda satt vid busshållsplatsen i timmar och bara snackade, om inget ingentligen men det var endå så kul, då hip hop var mitt liv, kollegieblocket min bästa vän. Tänkte slänga upp en länk till min dåvarande favoit som jag knarkade när sömnen svek, här är den:
http://www.youtube.com/watch?v=ZTTiPFuYSIc
och nu en som påminner om tiden som var då,
http://www.youtube.com/watch?v=fR6Cm-yScEo
Jag kan tänka tillbaka på tusen tunga nätter, då man bara har suttit och tänkt, tänkt på allt. Nätter då man bara har suttit och klottrat ner tankar. Bara lyssnat reflekterat varenda ord i låtar. På varför samhäller är si eller så, på varför just samma personer/familj ska få massa problem, allt på samma gång. Jag mins många morgonar då jag vaknat och fortfarande inte känner mig utvilad, men fick vara nöjd om jag fick tre timmars sömn. Att bara gå upp och gå till bussen, och låtar av Rmk, Sober, Kastro, Nuzi (med flera) spelades i lurarna. Det var tungt, varje höst blir jag påminnd om hur tungt det var, det har hänt så mycket som jag skulle vilja skriva ned. Men det går ju tyvärr inte. Jag är bara så glad att mamma kämpade, att pappa var stark, att David orkade och att Rasmus inte minns. Jag mins jag mins allt, nästan varenda besök på sjukhuset. Alla låtar påminner mig om hur det var och om hur det fortfarande är, men nu är man äldre och ser det från en annan synvinkel. jag brukar alltid säga:
"när jag mådde som sämst, levde jag som mest"
och det stämmer Jag längtar tillbaka, för jag har så mycket minnen från den tiden det gjorde ont men jag mådde så bra när jag var med mina vänner, när vi festade, när vi satt vid busshållsplattserna eller på fritids. Så mycket glädje, för när jag inte var hemma fick jag en paus. Jag hoppas att jag någon gång igen ska få uppleva dessa glädjerus, visst vi grät men vi grät tillsammans.
Idag är livet bättre och allt lite mindre, men jag längtar tillbaka till tiden, då jag gick bort till Jonas och Albin, hade inte sovit något alls, luvan på, tränade boxningsmoves samtidigt som jag lyssnade på "You where my everything" eller när jag och Amanda satt vid busshållsplatsen i timmar och bara snackade, om inget ingentligen men det var endå så kul, då hip hop var mitt liv, kollegieblocket min bästa vän. Tänkte slänga upp en länk till min dåvarande favoit som jag knarkade när sömnen svek, här är den:
http://www.youtube.com/watch?v=ZTTiPFuYSIc
och nu en som påminner om tiden som var då,
http://www.youtube.com/watch?v=fR6Cm-yScEo
 |
| Jag år 2006 |
 |
| Jag År 2007 |
 |
| Jag År 2010 |
tisdag 16 november 2010
Varför
En liten mening ur en låt som jag lyssnar på just nu, dock översatt till svenska,
varför är livet så svårt,
tar ifrån oss saker och ger oss annat, varför?
varför är livet så svårt,
tar ifrån oss saker och ger oss annat, varför?
Morfars födelsedag
Snart bär det av till mormor och morfar, vi ska fira morfars fördelsedag. Min älskade morfar.
Det kommer sluta med att jag får leka med mina små kusiner. Vilket jag i och försig inte har något imot. Förövrigt har det inte hänt mycket idag, måste fan ta tag i mitt liv snart, kan ju inte sitta och vänta på att jobbet ska ringa. Måste ringa yttligare samtal också, vilket jag fullkommligt hatar. Tandläkaren, Chefen, En målerifirma och så vidare. Hatar att prata i telefon av någon anledning, bättre med sms och mail. Vet inte hur många mess jag skickar i månaden men det är inte lite.
Tänkte avsluta med att säga GRATTIS, till min Morfar Bill Fagerström. Älskar dig ska du veta! // Tilla
Det kommer sluta med att jag får leka med mina små kusiner. Vilket jag i och försig inte har något imot. Förövrigt har det inte hänt mycket idag, måste fan ta tag i mitt liv snart, kan ju inte sitta och vänta på att jobbet ska ringa. Måste ringa yttligare samtal också, vilket jag fullkommligt hatar. Tandläkaren, Chefen, En målerifirma och så vidare. Hatar att prata i telefon av någon anledning, bättre med sms och mail. Vet inte hur många mess jag skickar i månaden men det är inte lite.
Tänkte avsluta med att säga GRATTIS, till min Morfar Bill Fagerström. Älskar dig ska du veta! // Tilla
måndag 15 november 2010
Poesi
Som ni kommer se nedan har jag laddat upp lite av mina dikter, vilket är väldigt personliga. Jag vill ändå dela med mig av dem jag skrivit och skulle gärna vilja ha lite kommentarer. Jag har ännu inte funnit några som är speciellt intresserad men jag hoppas verkligen att nå orkar läsa. // Tilla
Dikt
När sömnen varar för kort
Jag lägger mig ned och sover en stund
När jag försvinner ur min kropp föds det åter hopp
När jag drömmer stannar världen upp ett slag
och jag får äntligen vila ett tag
Drömmen räddar mig från undergång
Det är mitt livs ljuvaste sång
Att få vara en annan en timme eller två
Jag hoppas att du kan förstå?
Kudden är min tröst, Tystar en förtvivlad röst
Täcket är mitt skydd, lugn, varm och trygg
Sängen är min tron, min ångerst fria zon
Men problemen är tillbaka när jag vaknar
och då jag åter igen drömmen saknar
Att bara få drömma mig bort, men det varar allt för kort. // Matilda Stigsson
Jag lägger mig ned och sover en stund
När jag försvinner ur min kropp föds det åter hopp
När jag drömmer stannar världen upp ett slag
och jag får äntligen vila ett tag
Drömmen räddar mig från undergång
Det är mitt livs ljuvaste sång
Att få vara en annan en timme eller två
Jag hoppas att du kan förstå?
Kudden är min tröst, Tystar en förtvivlad röst
Täcket är mitt skydd, lugn, varm och trygg
Sängen är min tron, min ångerst fria zon
Men problemen är tillbaka när jag vaknar
och då jag åter igen drömmen saknar
Att bara få drömma mig bort, men det varar allt för kort. // Matilda Stigsson
Dikt
Jag trodde
jag trodde trodde att jag skulle vara svag utan dig
men nu är jag starkare än berget
Jag trodde att jag skulle gråta när du gick din väg
men nu ler jag oftare än någonsin
Jag trodde att jag skulle bli sårad när jag såg dig med henne
men det gjorde mig bara stark
Jag trodde att jag skulle vara ensam för evigt
men nu har jag redan en annan
Jag trodde det skulle kännas värdelöst utan dig
Men nu faller äntligen allt på plats
Och nu när jag tittar in i dina
Ser jag att det är du som är Svag, Ledsen, Sårad och Ensam
Det gör mig stolt att jag är jag
Och nu vet jag att JAG är starkare än dig. // Av: Matilda Stigsson 13/6-2009
jag trodde trodde att jag skulle vara svag utan dig
men nu är jag starkare än berget
Jag trodde att jag skulle gråta när du gick din väg
men nu ler jag oftare än någonsin
Jag trodde att jag skulle bli sårad när jag såg dig med henne
men det gjorde mig bara stark
Jag trodde att jag skulle vara ensam för evigt
men nu har jag redan en annan
Jag trodde det skulle kännas värdelöst utan dig
Men nu faller äntligen allt på plats
Och nu när jag tittar in i dina
Ser jag att det är du som är Svag, Ledsen, Sårad och Ensam
Det gör mig stolt att jag är jag
Och nu vet jag att JAG är starkare än dig. // Av: Matilda Stigsson 13/6-2009
Dikt
Kärlekens Baksida
Frontsoldaterna är skövlade
ett tjock mörker omger oss
Där vi är, är ingen plats utan långt in i skälen där ingen kärlek finns kvar
Där mörkret symboliserar Ensamhet, Hat, Svek och Skam
En kyla befinner sig över oss
Kanske är det vi som har skapat den
Men det är bara ju och jag nu
Vi står tätt, tätt
Kanske kommer du ge mig din hand och be om fred
Men du ska jag slå bort den
Som om jag har ett avtal med mig själv
Jag kommer inte visa någon nåd
Vi har gett oss in i en hård kamp
Med tårar, hat och blod
En kamp där allt är tillåtet
Inga fel, inga rätt
Där tårar kommer falla
Där lögner slår rot
Där hatet och sveket är starkast
Där vår stolthet är på spel
Där våra kännslor inte längre är männskliga
Där lögnerna och sveken har röjt sin väg igenom det mjuka skalet
Jag kommer spela mina pjäser med största aktsamhet
Jag kommer få dig ned på knä
Jag kommer visa dig vad smärta är
Jag kommer segra, Och då ska min segerfana vagga högt i skyn. // Av: Matilda Stigsson
Frontsoldaterna är skövlade
ett tjock mörker omger oss
Där vi är, är ingen plats utan långt in i skälen där ingen kärlek finns kvar
Där mörkret symboliserar Ensamhet, Hat, Svek och Skam
En kyla befinner sig över oss
Kanske är det vi som har skapat den
Men det är bara ju och jag nu
Vi står tätt, tätt
Kanske kommer du ge mig din hand och be om fred
Men du ska jag slå bort den
Som om jag har ett avtal med mig själv
Jag kommer inte visa någon nåd
Vi har gett oss in i en hård kamp
Med tårar, hat och blod
En kamp där allt är tillåtet
Inga fel, inga rätt
Där tårar kommer falla
Där lögner slår rot
Där hatet och sveket är starkast
Där vår stolthet är på spel
Där våra kännslor inte längre är männskliga
Där lögnerna och sveken har röjt sin väg igenom det mjuka skalet
Jag kommer spela mina pjäser med största aktsamhet
Jag kommer få dig ned på knä
Jag kommer visa dig vad smärta är
Jag kommer segra, Och då ska min segerfana vagga högt i skyn. // Av: Matilda Stigsson
Dikt
Tiden
Jag har lärt mig som så
tiden kommer och går
Dagar blir till månader, månader blir till år
och den tiden som går du aldrig igen får
tårar och sorg ska komma månen gång
men även glädje och sång
Tiden går sakta
men också väldigt fort
Snart är livet slut och allt är gjort
Måna i ditt hjärta det kommer finnas
Jag kan garantera att du har mycket att minnas
Vissa lämnar sår
andra kommer och går
Ta vara på tiden, den är som siden
Dyr och underbar
Den rinner snabbt ut
och snart är kanske just din tid är slut. // Av: Matilda Stigsson 5/1-2007
Jag har lärt mig som så
tiden kommer och går
Dagar blir till månader, månader blir till år
och den tiden som går du aldrig igen får
tårar och sorg ska komma månen gång
men även glädje och sång
Tiden går sakta
men också väldigt fort
Snart är livet slut och allt är gjort
Måna i ditt hjärta det kommer finnas
Jag kan garantera att du har mycket att minnas
Vissa lämnar sår
andra kommer och går
Ta vara på tiden, den är som siden
Dyr och underbar
Den rinner snabbt ut
och snart är kanske just din tid är slut. // Av: Matilda Stigsson 5/1-2007
Dikt
Välkommen till inget!
Du föds
vet inte riktigt vad du ska vänta dig
Tagen från himmlen
Till en värld där du snart ska stå på egna ben
Ditt öde som redan är bestämt, vilka val du ska göra
Vilka vägskäl som ska få dig på fall
Så många frågor som kommer söka svar
Tomma tårar som i vinden blir till regn
Du kommer oskylldig till en värld så kall
Från himmlen de sände en ängel
Som så många gånga förr
Kanske ängeln snart knackar på din dörr // Av: Matilda Stigssom
Du föds
vet inte riktigt vad du ska vänta dig
Tagen från himmlen
Till en värld där du snart ska stå på egna ben
Ditt öde som redan är bestämt, vilka val du ska göra
Vilka vägskäl som ska få dig på fall
Så många frågor som kommer söka svar
Tomma tårar som i vinden blir till regn
Du kommer oskylldig till en värld så kall
Från himmlen de sände en ängel
Som så många gånga förr
Kanske ängeln snart knackar på din dörr // Av: Matilda Stigssom
Dikter
Nu jag på papper berättar den långa sagan
Talar ut om mitt hjärtas klagan
Om min längtan efter det som var
Det som inte längre finns kvar
Det som jag inte längre kan nå
Det jag aldrig igen kommer att få
Sogr och smärta värker i mitt ensamma hjärta
Smärtan fick allt att brista
Så detta brevet blir mitt sista
Jag vill att du förstår, jag kommer aldrig mer känna lyckan igen
Aldrig mer hitta hem
Aldrig mer vara trygg
Förevigt ensam och skygg
Och vem vill väll leva ensam hela sitt liv?
Du lämnade mig blödande och sårad
Jag var blind, du var kall
Men ändå fick du mig på fall
Jag hoppas att du nu förstår
hur dåligt jag mår
Jag önskar du kunde se mina sår
Och jag kan berätta att från kinden det droppar en tår
Jag passar nu på att säga att mitt brev till dig snart är slut
Och att jag såg detta som en sista väg ut // Av: Matilda Stigsson
Talar ut om mitt hjärtas klagan
Om min längtan efter det som var
Det som inte längre finns kvar
Det som jag inte längre kan nå
Det jag aldrig igen kommer att få
Sogr och smärta värker i mitt ensamma hjärta
Smärtan fick allt att brista
Så detta brevet blir mitt sista
Jag vill att du förstår, jag kommer aldrig mer känna lyckan igen
Aldrig mer hitta hem
Aldrig mer vara trygg
Förevigt ensam och skygg
Och vem vill väll leva ensam hela sitt liv?
Du lämnade mig blödande och sårad
Jag var blind, du var kall
Men ändå fick du mig på fall
Jag hoppas att du nu förstår
hur dåligt jag mår
Jag önskar du kunde se mina sår
Och jag kan berätta att från kinden det droppar en tår
Jag passar nu på att säga att mitt brev till dig snart är slut
Och att jag såg detta som en sista väg ut // Av: Matilda Stigsson
söndag 14 november 2010
Zombie Dröm
Jag har alltid haft sjuka drömmar och i natt hade jag en till,
Det började med att alla fick reda på att det hade brutit ut en zimbie epedimi, vilket gjorde att alla skulle evakueras till ett speciellt område.
När jag kom till området som såg ut som ett radhusområde, hade de omringat hela området med höga stängsel och vakter överallt. Men alla viste vi att detta inte skulle räcka när fler och fler blev smittade och hotet växte. De som hade lyckats fly till skyddsområdet blev indelade i grupper och skulle placeras i radhusen. Jag hamnade i en grupp som inkluderade två bröder runt 23 år, två systrar runt 17 år och jag. När vi hade blivit placerade i husen fick vi barrakera alla fönster. Efter det kom det en "kontroll-man" som kollade så fönstrena var ogenomträngliga och han barrakerade även dörren utifrån med hänglås och vi innifrån med plankor samt hänglås.
Efter det minns jag att jag började gå runt och leta efter någon stans att gömma mig ifall det skulle komma in en zombie i huset, när jag hade kollat igenom ungefär halva huset träffade jag de två bröderna, och jag satte mig ner och pratade med dom en stund. Jag frågade om de var rädda för vad som skulle hända, de spelade avslappnade och inte bekymmrade alls, men när man tittade i deras ögon såg man hur oron växte.
Efter jag hade talat med bröderna satte jag mig i ett fönster och tittade ut över "området" (eftersom det fanns ett kikhål vid ett av fönstrena) och snabbt insåg jag att tiden var inne, vakterna kunde inte längre hålla tillbaka de stora massorna som bara växte utanför slängslen, jag hörde hur folk började skrika hur skott avlåssades och tillslut hörde jag hur stängslet brast och en panik kännsla ilade igenom hela min kropp. Sen vaknade jag.
Helt störd drömm men dock inte ovanlig i mitt fall, jag drömmer ofta om zombies. Och de kännslor som ofta finns med i drömmen är först oro, rädsla sen panik. Och ofta får vi sitta och vänta, oftast vet jag inte vad som ska hända var min familj är, eller när zombierna hittar just mig. Och ofta föreställer man sig i drömmen hur det kommer att kännas när en zombie hittar en och man blir uppäten levande. Supersjukt!
Det började med att alla fick reda på att det hade brutit ut en zimbie epedimi, vilket gjorde att alla skulle evakueras till ett speciellt område.
När jag kom till området som såg ut som ett radhusområde, hade de omringat hela området med höga stängsel och vakter överallt. Men alla viste vi att detta inte skulle räcka när fler och fler blev smittade och hotet växte. De som hade lyckats fly till skyddsområdet blev indelade i grupper och skulle placeras i radhusen. Jag hamnade i en grupp som inkluderade två bröder runt 23 år, två systrar runt 17 år och jag. När vi hade blivit placerade i husen fick vi barrakera alla fönster. Efter det kom det en "kontroll-man" som kollade så fönstrena var ogenomträngliga och han barrakerade även dörren utifrån med hänglås och vi innifrån med plankor samt hänglås.
Efter det minns jag att jag började gå runt och leta efter någon stans att gömma mig ifall det skulle komma in en zombie i huset, när jag hade kollat igenom ungefär halva huset träffade jag de två bröderna, och jag satte mig ner och pratade med dom en stund. Jag frågade om de var rädda för vad som skulle hända, de spelade avslappnade och inte bekymmrade alls, men när man tittade i deras ögon såg man hur oron växte.
Efter jag hade talat med bröderna satte jag mig i ett fönster och tittade ut över "området" (eftersom det fanns ett kikhål vid ett av fönstrena) och snabbt insåg jag att tiden var inne, vakterna kunde inte längre hålla tillbaka de stora massorna som bara växte utanför slängslen, jag hörde hur folk började skrika hur skott avlåssades och tillslut hörde jag hur stängslet brast och en panik kännsla ilade igenom hela min kropp. Sen vaknade jag.
Helt störd drömm men dock inte ovanlig i mitt fall, jag drömmer ofta om zombies. Och de kännslor som ofta finns med i drömmen är först oro, rädsla sen panik. Och ofta får vi sitta och vänta, oftast vet jag inte vad som ska hända var min familj är, eller när zombierna hittar just mig. Och ofta föreställer man sig i drömmen hur det kommer att kännas när en zombie hittar en och man blir uppäten levande. Supersjukt!
lördag 13 november 2010
Irriternade människa & utgång
Igår var det utgång med tjejerna och kusin. Det var en super trevlig kväll och träffade massa vänner och bekanta. Det började med Förfest hos min kusin, där det slank ned 7st cider och tjejerna drack lika mycket om inte mer, På förfesten satt vi mest och pratade, lyssnade på musik och snackade skit. Sen var det dags för bussresan som gick toppen denna gången, ingen behövde kasta ut sin alkohol för att busschaufören var tjurig, vilket inträffade helgen innan.
När vi väl var på krogen så träffade vi Zarah och hennes gäng, efter att ha tagit slämpel bar det av till amor, där det blev lite mer drickande och förfestande. När vi kände att vi var sugna på dansgolvet gick vi tillbaka till centrum och dansade, efter ett tag var det dags för rökpaus (helt onödigt enligt mig) men i alla fall så gick vi ut, då kom kusin på att vi inte hade en tändare vilket resulterade till att kusin frågade en random snubbe om hon kunde få låna en tändare. Vet ni vad han svarar "vad vill du din jävla tjockis". vilket jag hörde och blev fly förbannad. Så jag gick fram till denna killen och frågade om han tyckte att han hade rätt att säga så bara för kusin ville låna en tändare, och komversationen såg ut såhär ifrån det tillfället frammåt:
Han: Gå här ifrån ditt "skabb" du känner ändå ingen här (vilket jag gjorde)
Jag: Grejen är den att jag känner visst folk här och jag undrar vad som ger dig rätt att kalla min kusin så?
Han: Du är så ful och äcklig så det skulle inte förvåna mig om du var oskuld
Jag: Tyck du vad fan du vill, men jag har hört att det är fin att vara oskuld
Han: Din jävla tjockis gå nu
Jag: (Jag pekade på hanns kompis och sa:) han är smal, och du ser inte ut som han. så tänk dig efter innan du talar. Åter igen han är smal och du, Not so mush.
Sen sa jag hej då till de jag kände och gick där ifrån.
Och med detta vill jag säga att det finns sånna jävla idioter i denna stad att det är fan bud på att flytta. Och vem ger han rätt att kalla min kusin för "tjockis" bara för hon frågar om en tändare. Grejen är den att min kusin är INTE ens tjock, sådanna människor irriterar jag mig på så sjukt mycket. Och det som var allra roligast att han var den fulaste och tjockaste av de alla i det gäng han umgicks med.
Men över lag var det en rolig kväll, och sådana som han bråkar tillslut med fel männsikor och får betata dyrt. // Tilla
När vi väl var på krogen så träffade vi Zarah och hennes gäng, efter att ha tagit slämpel bar det av till amor, där det blev lite mer drickande och förfestande. När vi kände att vi var sugna på dansgolvet gick vi tillbaka till centrum och dansade, efter ett tag var det dags för rökpaus (helt onödigt enligt mig) men i alla fall så gick vi ut, då kom kusin på att vi inte hade en tändare vilket resulterade till att kusin frågade en random snubbe om hon kunde få låna en tändare. Vet ni vad han svarar "vad vill du din jävla tjockis". vilket jag hörde och blev fly förbannad. Så jag gick fram till denna killen och frågade om han tyckte att han hade rätt att säga så bara för kusin ville låna en tändare, och komversationen såg ut såhär ifrån det tillfället frammåt:
Han: Gå här ifrån ditt "skabb" du känner ändå ingen här (vilket jag gjorde)
Jag: Grejen är den att jag känner visst folk här och jag undrar vad som ger dig rätt att kalla min kusin så?
Han: Du är så ful och äcklig så det skulle inte förvåna mig om du var oskuld
Jag: Tyck du vad fan du vill, men jag har hört att det är fin att vara oskuld
Han: Din jävla tjockis gå nu
Jag: (Jag pekade på hanns kompis och sa:) han är smal, och du ser inte ut som han. så tänk dig efter innan du talar. Åter igen han är smal och du, Not so mush.
Sen sa jag hej då till de jag kände och gick där ifrån.
Och med detta vill jag säga att det finns sånna jävla idioter i denna stad att det är fan bud på att flytta. Och vem ger han rätt att kalla min kusin för "tjockis" bara för hon frågar om en tändare. Grejen är den att min kusin är INTE ens tjock, sådanna människor irriterar jag mig på så sjukt mycket. Och det som var allra roligast att han var den fulaste och tjockaste av de alla i det gäng han umgicks med.
Men över lag var det en rolig kväll, och sådana som han bråkar tillslut med fel männsikor och får betata dyrt. // Tilla
fredag 12 november 2010
Vem är jag?
Vem är jag?
Är jag den jag vill vara eller den jag borde vara?
Är jag ensam eller bara mindre omtyckt?
Är jag stark eller är det bara en illusion ?
Är jag misslyckad eller har jag bara inte lyckats än?
Är jag den du tror jag är, eller är jag den du vill att jag ska vara?
Är jag som min mamma eller pappa eller är jag som båda?
Är jag en egen individ med egna val eller är jag en fantasi med bestämt slut??
Är jag morgondagen eller nuet?
Är jag den jag borde vara men inte ännu blivit eller den den jag blivit för jag inte blev den jag skulle vara?
Är jag fri eller instängd?
Är jag evig eller bara tillfällig?
Så vem är jag, finns det några svar eller är allt bara obestämda tillfälligheter?
Är jag den jag vill vara eller den jag borde vara?
Är jag ensam eller bara mindre omtyckt?
Är jag stark eller är det bara en illusion ?
Är jag misslyckad eller har jag bara inte lyckats än?
Är jag den du tror jag är, eller är jag den du vill att jag ska vara?
Är jag som min mamma eller pappa eller är jag som båda?
Är jag en egen individ med egna val eller är jag en fantasi med bestämt slut??
Är jag morgondagen eller nuet?
Är jag den jag borde vara men inte ännu blivit eller den den jag blivit för jag inte blev den jag skulle vara?
Är jag fri eller instängd?
Är jag evig eller bara tillfällig?
Så vem är jag, finns det några svar eller är allt bara obestämda tillfälligheter?
torsdag 11 november 2010
Torsdag!
Jag har precis börjat med maten, samma sak som jag gjorde igår vid denna tiden. Det känns som om vardagarna bara är en lång väntan på helgerna, då det faktiskt häner en hel del. Man hinner knappt något på vardagarna längre, speciellt när man går i skolan. Jag Saknar skolan som bara den, man tillhörde något, man hade något att göra på dagarna. Även om de 1050kr man fick i månaden inte var mycket, hade man alltid dom samma datum varje månad. Jag är väldigt förvånad vad de pengarna igentligen räckte till. Jag fick min lön nu för några veckor sedan, och 1050kr går åt samma dag som man tjänar in pengarna.
Det är helt sanslöst vad vi unga vuxna ska hinna med och klara av. Många av de äldre tycker att våran generation är lata och saknar viljan att arbeta och göra något med vårat liv. Vilket i kanske vissa fall kan stämma, men man kan och ska aldrig dra alla över samma kam. Det finns unga vuxna som vill och kan, men när de äldre ständigt tror att vi är lata och inte ger oss en chans så känner man tillslut ingen större lust att försöka.
Jag tog en timmanställning på Albemmanning, som är ett bemanningsföretag. Det är slitsamt och man får verkligen arbeta hårt för de pengar man tjänar. Speciellt om man är kvinna, det gör de tunga jobben dubbelt så svåra att klara av. De vill ja att man kan jobba i samma tackt som männen. Ska vi då få mindre jobb för att vi inte klarar av det? För det är ju så det blir. Och som arbetsgivare hade jag nog gjort samma sak. Jag gör ju allt för att mitt företag ska tjäna pengar.
Jag utbildade mig till målare på bäckadalsgymnasiet i Jönköping, Jag hade höga förhoppningar. Jag hade bestämmt mig, jag ville inte vara en av de arbetslösa ungdommarna i sverige. Jag skulle ha ett jobb när jag slutade skolan, jag ville ha en egen lägenhet, ett eget sparkonto ett eget liv. Men saker är enklare att planera än att genomföra. Saken är den, målerifirmorna vill inte ta in lärlingar. Hellst inte tjejer, samma problem där igen, vi är inte lika snabba effektiva. Men vem har sagt att vi inte gör jobbet bättre, snyggare. Det är bara fördommar.
är det då konsligt att vi unga vuxna snabbt tröttnar när man ständigt behandlas som överflödiga resurser.
Min mormor sade till mig när jag precis hade tagit studenten, "Jag är glad att jag inte är ung och arbetssökande i sverige idag" och det betyder så mycket för mig. Att någon faktiskt tar sin tid och sätter in sig i våran situation. Och var jag vill komma med allt detta är, att jag har tråkigt och är trött på att jobba som timmanställd med något jag inte ens tycker är roligt. Men jag antar att livet är sådant, och jag får vara glad att jag åt minstånde jag ett jobb.
Det är helt sanslöst vad vi unga vuxna ska hinna med och klara av. Många av de äldre tycker att våran generation är lata och saknar viljan att arbeta och göra något med vårat liv. Vilket i kanske vissa fall kan stämma, men man kan och ska aldrig dra alla över samma kam. Det finns unga vuxna som vill och kan, men när de äldre ständigt tror att vi är lata och inte ger oss en chans så känner man tillslut ingen större lust att försöka.
Jag tog en timmanställning på Albemmanning, som är ett bemanningsföretag. Det är slitsamt och man får verkligen arbeta hårt för de pengar man tjänar. Speciellt om man är kvinna, det gör de tunga jobben dubbelt så svåra att klara av. De vill ja att man kan jobba i samma tackt som männen. Ska vi då få mindre jobb för att vi inte klarar av det? För det är ju så det blir. Och som arbetsgivare hade jag nog gjort samma sak. Jag gör ju allt för att mitt företag ska tjäna pengar.
Jag utbildade mig till målare på bäckadalsgymnasiet i Jönköping, Jag hade höga förhoppningar. Jag hade bestämmt mig, jag ville inte vara en av de arbetslösa ungdommarna i sverige. Jag skulle ha ett jobb när jag slutade skolan, jag ville ha en egen lägenhet, ett eget sparkonto ett eget liv. Men saker är enklare att planera än att genomföra. Saken är den, målerifirmorna vill inte ta in lärlingar. Hellst inte tjejer, samma problem där igen, vi är inte lika snabba effektiva. Men vem har sagt att vi inte gör jobbet bättre, snyggare. Det är bara fördommar.
är det då konsligt att vi unga vuxna snabbt tröttnar när man ständigt behandlas som överflödiga resurser.
Min mormor sade till mig när jag precis hade tagit studenten, "Jag är glad att jag inte är ung och arbetssökande i sverige idag" och det betyder så mycket för mig. Att någon faktiskt tar sin tid och sätter in sig i våran situation. Och var jag vill komma med allt detta är, att jag har tråkigt och är trött på att jobba som timmanställd med något jag inte ens tycker är roligt. Men jag antar att livet är sådant, och jag får vara glad att jag åt minstånde jag ett jobb.
Jag trodde aldrig
Detta är något jag svurit att jag aldrig skulle göra i mitt liv, att starta en blogg.
Men nu är det gjort, då kanske du undrar varför. Det är såhär att denna blogg kommer bli resultatet av många sömnlösa nätter då jag sitter uppe och funderar. Denna bloggen kommer inte handla så mycket om mitt liv eller vem jag är utan mer om mina tankar och åsikter. Det vill säga de saker jag kommer lägga upp här är dikter, låttexter, drömmar, tankar och åsikter. Känner jag att jag har något enstaka att berätta om mig antar jag att det bara är att stå ut. Jag förväntar mig inte att jag kommer få många läsare eller något liknande. Mitt mål med denna blogg är att få ut mina tankar, att någon person kanske tycker som jag eller tänker som jag gör.
Jag tänker även passa på att be om ursäkt för bloggens fula utseénde och hoppas att ni inte dött av skratt. Jag kan ju erkänna att jag inte är den mest tekniska personen på denna jord, vilket många redan vet antar jag. // Tilla
Men nu är det gjort, då kanske du undrar varför. Det är såhär att denna blogg kommer bli resultatet av många sömnlösa nätter då jag sitter uppe och funderar. Denna bloggen kommer inte handla så mycket om mitt liv eller vem jag är utan mer om mina tankar och åsikter. Det vill säga de saker jag kommer lägga upp här är dikter, låttexter, drömmar, tankar och åsikter. Känner jag att jag har något enstaka att berätta om mig antar jag att det bara är att stå ut. Jag förväntar mig inte att jag kommer få många läsare eller något liknande. Mitt mål med denna blogg är att få ut mina tankar, att någon person kanske tycker som jag eller tänker som jag gör.
Jag tänker även passa på att be om ursäkt för bloggens fula utseénde och hoppas att ni inte dött av skratt. Jag kan ju erkänna att jag inte är den mest tekniska personen på denna jord, vilket många redan vet antar jag. // Tilla
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)