Kärlek

Jag drömmde en konstig dröm igår natt. Minnena och känslorna är tillbaka för att jaga mig. Det var länge sen jag drömde om dig.

Jag drömde att det var du och jag ingen. Och att allt var precis som förut. Jag låg på ditt bröst som jag brukade när vi skulle sova. Jag kände mig så trygg. Jag hörde dina hjärtljud kände din parfym. Precis som förr, jag hade glömt hur underbar den kännslan var. Det var precis som om du ville påminna mig. För i drömmen var jag medveten om att jag bara drömde och att det snart skulle ta slut. Jag visste att det bara var tillfälligt.

Jag var lycklig, lugn, trygg. Kanske är det dig jag behöver?!

Var det så, ville du påminna mig? Är det så att du verkligen tänker på mig. Jag blev nästan rädd när jag vaknade. Rädd för mig själv, rädd för mina känslor.

De säger att om man älskar någon, ska man släppa denne fri. Och om det är meningen ska personen komma tillbaka. Men tänk så är det meningen, kanske valde vi bara fel tillfälle. Kanske ..... ja, kanske finns det hopp för oss. Jag hoppas inte, kanske du gör det?